Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förvÀntade effekter av den nyasjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gÀller bemanningsnivÄer ochvilotider pÄ svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grundenför arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes enkvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter frÄn svensk sjöfartsnÀring föratt utreda vad konventionens verkliga intention var. DÀrefter genomfördes en kvalitativintervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnÀringen för att utreda vad dessaförvÀntade sig för effekter av konventionen, gÀllande bemanningsnivÄer och vilotider.Resultatet av undersökningarna visade pÄ att konventionens intention Àr att höja deninternationella standarden vad gÀller just bemanningsnivÄer och vilotider till en nivÄsom liknar den svenska relativt höga nivÄn. Vad gÀller förvÀntade effekter avkonventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att seganska smÄ förÀndringar om nÄgra alls..

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

I den hÀr uppsatsen har nu gÀllande lag för svenska samer behandlats, rennÀringslagen 1971:437. För att fÄ en sammanhÀngande bild pÄ dagens rÀttslÀge Äterfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen dÀr framvÀxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rÀttslÀge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennÀringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger pÄ International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i sjÀlvstyrande lÀnder, var en del av syftet ocksÄ att fÄ insikt i vad konvntionen stÄr för. Den empiriska delen av uppsatsen bestÄr av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennÀringslagen.

Den första juli 2007 kommer en ny transportrÀttskonvention att trÀda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, dÀr hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna ? alltsÄ de dÀr mer Àn ett transportsÀtt anvÀnds i en transportkedja ? ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter Àr stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention Àmnar omfatta Àven till internationella sjötransporter anslutande landtransporter Àr ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet Àr.

Sexuella rÀttigheter Àr ett nytt omrÄde som yrkar pÄ ett erkÀnnande som mÀnskliga rÀttigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rÀttighetsansprÄk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen Àr klyftan mellan rÀttigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror pÄ att mÀnskliga rÀttigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebÀri förhÄllande till sexuella rÀttigheter. DÀrmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsÀttningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rÀttigheter. Jag Àmnar Àven argumentera för att rÀttigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur pÄverkar hur sexuella rÀttigheter framstÀlls inom den internationella arenan..

En intensiv förÀndringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner dÀr en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet Àr att pÄ sÄ vis stÀrka demokratin pÄ lokal nivÄ. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström Àr ett av dem. Det finns dock en spÀnning i debatten kring om den lokala demokratin stÀrks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ÀndÄ arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmÀnna valen.Denna uppsats har tvÄ stycken syften.

Ryssland har efter det Kalla krigets slut fört en undanskymd roll pÄ den internationella arenan. Efter Sovjetunionens kollaps var Ryssland för svagt för att överta dess roll som global stormakt. Det bipolÀra vÀrldssystemet ersattes av ett unipolÀrt system med USA som ensam global stormakt. PÄ senare tid har dock Ryssland börjat visa alltmer sjÀlvförtroende i sitt internationella agerande. FrÄgan uppstÄr dÄ om landet har en ambition att Äter bli en global stormakt. Studien syftar till att undersöka om Ryssland har dessa ambitioner.

Det finns bÄde nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters anvÀndande. Det finns ocksÄ politiska styrningar frÄn regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltsÄ tvÄ dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka begrÀnsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rÀttsliga grunder sÀtter pÄ den taktiska handlingsfriheten. FrÄgestÀllningarna har besvarats utifrÄn en fallstudie pÄ ubÄt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet anvÀnts.Resultatet av denna uppsats Àr att den legala dimensionen Àr frÄn början redan given, förankrade i sedvÀnja, traktat och internationella överenskommelser.

Denna uppsats fokuserar pÄ den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan pÄ omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förstÄelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen Àr bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förstÄelse av den amerikanska interventionen i Chile..

1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vÄr moderna tid. Drygt tio Är senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i vÀrlden och har dÀrmed gÄtt om Sverige. I denna studie Àr det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som anvÀnds i studien bestÄr av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjÀlp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och Äteruppbyggnad efter kriget.